Rekupera ekonomia rai-laran, MAP tenke fó prioridade ba setór agrikultura

Reitor Universidade da Paz (UNPAZ), Adolmando Amaral, hatete, Governu liu hosi Ministériu Agrikultura no Peskas (MAP) tenke fó prioridade máximu ba setór agrikultura, nune’e ekonomia nasaun nian bele rekupera lalais.
“Ita investe iha irigasaun, maibé produsaun natar labele responde nesesidade konsume foos konsumidór sira nian iha fulan 6 ba oin, tanba produsaun kiik no konsume volume bo’ot. Ne’e duni atu rekupera rekuperasaun ekonómia Governu tenke fó atensaun ba área sira ne’ebé prioridade hanesan, iha setór agrikultura”, hateten Reitor UNPAZ, Adolmando Amaral, ba JN-Diário, Kinta (01/10/2020) iha Manleuana, Díli.
Tanba ne’e nia dehan, mezmu importasaun foos ho folin ne’ebé kiik, maibé halo exportasaun ba produtu agrikula ne’ebé iha Timor folin laiha no kapasidade uitoan, maibé iha merkadu internasionál folin aas ida ne’e iha balansu.
“Produtu sira ne’ebé iha Timor folin laiha, maibé iha merkadu internasionál folin aas ezemplu hanesan, vanila, chocolate, cengkeh inklui produtu seluk, tanba maske produtu hirak ne’e iha ita nia rai folin laiha, maibé ita iha potensia uitoan atu bele halo exportasaun ho volume kiik ne’ebé lori osan tama mai rai laran”.
Akadémiku ne’e realsa, programa rekuperasaun ekonomia parte ida mós Governu tenke investe osan ba irrigasaun sira iha fatin hotu-hotu.
“Situasaun sira ne’e, ita husu ba Governu iha OJE tinan 2021 diak liu tau prioridade ba programa sira urjente, ne’ebé bele halo iha tinan ida nia laran, tanba sei programa hotu iha prioridade, maibé kapasidade atu halo ezekusaun ba OJE tinan ida susar, diak investe ba planu urjente”.
Nia akresenta, setór privadu iha Timor Leste mós to’o agora seidauk hola papel importante, tanba sei depende ba despeza públika liu hosi Orsamentu Jeral Estadu (OJE) no iha OJE 2020 la’o deit ho orsamentu doudésimu ne’ebé la fó impaktu mobilizasaun ekonomia rai-laran no la fó impaktu atu dudu kresimentu ekonomia sa’e, tanba Governu konsentra deit ba salariu vensimentu, inklui atividade kiik sira.
“Ita labele husu deit ba Governu no Estadu, maibé hanesan sidadaun ne’ebé moris iha rai ne’e tenke kontribui idea ba polítiku no líder sira bele halo polítika ida loos hodi rekupera ekonomia rai-laran. Alende ne’e setór privadu sira mós lakohi ajuda Governu atu halo produsaun ruma iha laran, nune’e ita bele iha kapasidade ba exportasaun hodi lori osan tama mai, nune’e bele ajuda mobilizasaun orsamentu iha rai-laran”.
Ekonomia Timor-Leste la’o nei-neik ne’e, tanba mós Timor-Leste moris deit ho OJE, liu hosi despeza públiku, inklui setor privadu dependénsia barak liu ba OJE.
“Tanba ne’e Governu mak iha kapasidade ba halo projetu hosi kapital dezenvolvimentu no osan namkari mós liu hosi polítika Governu nian, entaun ita hakarak alende despeza públika setór privadu mós tenke halo movimentasaun nune’e sirkulasaun orsamentu la’o”.
Tuir Adolmando, durante tinan 10 governu kria ona kondisaun ba setór ptrivadu sira tinan 10 ne’e sufisiente ona, atu sira bele halo reinvestimentu ba setór produtivu atu bele ajuda Governu, maibé emprezariu sira lakohi reinveste hodi depende deit ba tenderizasaun projetu Governu no lakohi transforma sira-nia-an hanesan emprezáriu nasionál ba investór internasionál. Fel
Add to Comments Here!!!!