Xefi Estadu Maior F-FDTL Major Jeneral, Lere Anan Timur, husu Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guterres ‘Lu Olo’ ho Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak no mos lider polítiku sira seluk labele radikaliza sira-nia pozisaun, tamba la’os ema nain 9 deit fo terus ba ema millaun ida tomak.
Tuir Lere, la difisil lider polítiku sira ne’e atu buka malu halo diálogu, tamba diálogu mak dalan úniku hodi to’o hetan konkluzaun ida atu bele hakotu impase polítika.
“La difisil lider polítiku sira ne’e buka malu halo diálogu to’o hetan konkluzaun ida, mas ida-idak readikaliza nia pozisaun, la’os tamba deit ema nian 8 ka nain 9, ema milaun atu terus ba sira. Impase polítika ne’ebé la’o ne’e, la’os juventude sira mak halo, maibe ita-nia lider atual no lider máximu, katuas fuk mutin sira, apartir husi ita-nia Maun Xanana, Mari Alkatiri, Ramos Horta, Lu Olo, no Taur, ne’ebé lideransa sira ne’ebé hamriik iha povu nia oin, uluk ita dehan liberta patria no liberta povu, ho impase polítika ida ne’e ita bele liberta ita-nia povu husi kiak, ha’u hanoin katak laiha,”dehan Lere Anan Timur ba Jornalista sira Kuarta (11/07/2018) iha Palasiu Preziensial Nicolau Lobato-Bairo Pite, Dili, hodi relembra PR Lu Olo nia desizaun ne’ebé rejeita kandidatu membru Governu daualu ne’ebé aprezenta husi PM Taur indijitadu liu ba hamutuk nain 8 ka 9 ne’ebé kona hela kazu iha Tribunal.
Lere hatutan, prosesu ne’e tenki la’o ba oin nafatin, atu nune’e labele prejudika povu no nasaun tomak.
“Ema hotu hatene katak ohin loron povu Timor, emprezariu hotu-hotu moris ho orsamentu Estadu ninian, se agora orsamentu Estadu mak paradu, vida nasaun nian mos sei paradu, por ezemplu Polísia komesa tau problema mina laiha, osan laiha hahan, forsa sira mos hanesan hotu mina la iha ense ba kareta buat sira ne’e hotu. Ha’u bele dehan katak ami militar bele desaraska, liu-liu forsa sira labele hamlaha. Mas importante liu mak, ha’u hanoin atu husu ha’u-nia maun bo’ot sira ne’e kompriende malu, buka diálogu hatu’ur ezemplu diak ida agora ne’e, para futuru mai ita-nia jerasaun foun bele hamriik iha buat ida ne’e diak atu lori ita-nia Nasaun ne’e ba oin, tamba ita lakohi ita-nia nasaun ne’e monu ba krize ruma,”Lere fo hanoin.
Nia subliña liu tan, saida deit mak Prezidenti Repúblika no Primeiru Ministru desidi, toma nafatin sira-nia kompetensia halo desizaun tuir kontituisaun haruka, no F-FDTL aseita tamba sira la depende ba ema ida.
“Uluk funu 24 anos hatudu ona povu nia barani no matenek la depende ba ema ida, maibe depende ba ninia forsa no kapasidade. Agora mos hanesan, ita tenki depende ba ita-nia a’an no lori nasaun ne’e ba oin, tamba ita lakohi atu Timor ne’e monu tan ba krize, no Forsa Armada prontu kumpri servisu ne’ebé ita-nia Estadu fo, kareta la iha, kilat la iha mos, ami prontu nafatin,”afirma Lere.
Kona-ba kandidatu membru Governu daualu ne’ebé nia figura iha kestaun, PM Taur troka ona nain rua mak hanesan Gastão de Sousa ho Marcos da Cruz, maibe sei falta nain hira kedas mak sira-nia figura, tuir PR Lu Olo iha mos kestaun.Oly
